Genealogiska begreppsförklaringar

genealogi (fr. généalogie/senlat. genealo´gia, av grek. genealogi´a, av genea´ 'härkomst', 'generation' och -logi´a '-lära', '-lista'), dels släktvetenskapen, dels dess praktiska resultat i form av släktregister. Av de senare finns två huvudtyper: antavlor, dvs. redovisningar av en persons förfäder, och släkt-eller stamtavlor, dvs. redovisningar av en persons ättlingar. Genealogin, som kan vara en hjälpvetenskap såväl för historia och antropologi som för biologi och medicin, kan spåras långt tillbaka i forntiden. I Bibeln och i de isländska sagorna finns genealogier, och även på vissa svenska runstenar förekommer genealogiska uppgifter.

stamträd, stamtavla som är uppställd i form av ett stiliserat träd.

ättartavla, ättartal är detsamma som stamtavla, särskilt i fråga om ättlingar på manssidan (agnater). Termen har framför allt använts i titlarna på editionerna av Riddarhusets genealogier (se Gustaf Elgenstierna).

släktregister, en i bokform utgiven eller sammanställd stamtavla över en ätt eller släkt eller grupp av sådana, ofta avsedd att suppleras med nya uppgifter om medlemmarna. Jfr adelskalender.

antavla, tabellformig redovisning av en persons förfäder. Av utrymmesskäl förekommer huvudsakligen antavlor endast för fem eller sex led, dvs. 32 eller 64 anor, vartill särskilda blanketter utarbetats av genealogiska föreningar. Stundom används även solfjäderformade eller cirkelrunda antavlor, varvid den person från vilken man utgår placeras i mitten och utrymme finns för det med varje led fördubblade antalet anor.

Källa: Nationalencyklopedin 1998

Synpunkter till Gunnar Nyström


HemRedigerad 1 feb 2001